Obligationer

Det senaste årets börsnedgång har fått många investerare att börja leta efter säkrare placeringsformer, detta tillsammans med att räntan är historiskt låg (5 år: 3,74 %, 3 månader: 4,67 %) och eventuellt sänks ytterligare gör att obligationer är ett utmärkt val.



Följande text är tänkt som en introduktion till obligationer.

Vad är en obligation?
Många har hört ordet obligation (inte minst när de har spelat finans som barn), men en djupare förståelse för vad en obligation verkligen är för något saknas ofta.
En obligation är ett räntebärande skuldebrev, som intygar att innehavaren har lånat ut pengar till den som har emitterat obligationen i fråga. (i princip vem som helst kan emittera en obligation, men absolut vanligast är en stat eller ett företag)
Obligationer är med andra ord mycket säkra värdepapper, det enda som kan hindra dig från att få tillbaks dina pengar plus ränta är om företaget (eller staten)skulle förklaras i konkurs.
1: Räntebärande värdepapper är ett värdepapper som lämnar en viss bestämd ränta till innehavaren, under förutsättning att värdepappret innehas hela löptiden.
Beräkning av obligationsränta
Vad är det då som bestämmer räntan på den enskilda obligationen?
Vi har tre faktorer som alla bidrar till att bestämma räntan på en viss obligation (faktorerna påverkar olika mycket, men det är överkurs för denna text, för mer info rekommenderas valfri sökmotor)
• Faktor nummer ett är inflationen, eller marknadsräntorna beroende på hur man ser på saken. Räntorna och inflationen samspelar, med andra ord; om inflationen stiger, så stiger marknadsräntorna. Och detta är totalt avgörande för obligationens värde. Varför är lite knepigt, men jag ska försöka bryta upp det lite:
1: Företaget AB tillverkar någonting. De vill expandera, men tycker att banken ställer för tuffa krav, så de vänder sig till marknaden, och ställer ut en obligation.
2: Obligationen ställs ut i en tid med höga marknadsräntor så obligationens ränta är hög.
3: Räntan sjunker, men obligationens ränta ligger kvar.
4: Obligationen får högre realvärde. (ränta – inflationen), och obligationens värde går upp ännu mer till följd av att andra aktörer på marknaden börjar bjuda över varandra för att kunna lägga vantarna på Företaget AB:s obligationer.
• En annan faktor som kanske är den tyngsta orsaken till att en obligation har den ränta den har är kreditvärdigheten på företaget som emitterar obligationen i fråga.
Ju sämre kreditvärdighet ett företag har, desto högre ränta måste företaget betala för att någon ska vara intresserad att köpa obligationen.
Staten anses ha bäst kreditvärdighet och betalar därför lägst ränta.
• Sist har vi obligationens löptid (tiden du får vänta innan du kan växla in obligationen), ju längre löptid desto högre ränta. (fenomenet kallas; nuvärdet)
Olika obligationer

Statsobligationer
Statsobligationer har en löptid på mer än två år.
En statsobligation är den säkraste obligationen som finns att tillgå, sett i ett nationellt perspektiv eftersom staten i regler går omkull efter att företagen inom ett land går omkull.
Statsobligationen är en kupongobligation₁.

Företagsobligationer
Företagsobligationer kan var bra att placera i om man vill ta lite större risker och i gengäld få lite bättre avkastning.
Det som skiljer företagsobligationer från statsobligationer är framför allt likviditeten, beroende på vilket företag det handlar om så kan de ta allt från några minuter till flera veckor innan du lyckas köpa eller sälja dina obligationer. Räntan skiljer sig naturligtvis också, från de största företagen på LargeCap-listan, som sköter sina finanser bäst till de företag på aktietorget som är i ekonomisk kris₂.

En företagsobligation brukar (undantag förekommer) emitteras till 1 miljon kr, betydligt högre än statsobligationerna.

Nollkupongsobligationer
Det som kännetecknar en nollskupongsobligation är:
• Utställaren betalar bara ränta en gång, vid löptidens slut.
• Handeln med obligationerna sker vid en andrahandsmarknad, obligationsmarknaden.
• Eftersom utställaren bara betalar vid löptidens slut så ökar värdet på obligationen ju närmare inlösningsdatumet vi kommer.

Kupongobligation
För en kupongobligation gäller följande:
• Betalning periodvis, ofta en gång per år. Men kan i princip vara i vilka intervaller som helst.
• Är den vanligaste obligationen på obligationsmarknaden.
• Handeln med obligationerna sker vid en andrahandsmarknad, obligationsmarknaden.
1 = Se Kupongobligation
2 = Så kallade ”Junk bonds”

Slutsats
Obligationer är en säker investering, speciellt om du sprider riskerna mellan flera olika stabila länders statsobligationer så är det enda som kan hindra dig från att få tillbaks pengarna att hela världen går under, och om världen går under så är pengar ditt minsta problem.
Problemet med statspapper är inte att de inte är säkra, utan att de är för säkra. Den gyllene regeln att avkastningen står i proportion till risken är sann även när det kommer till obligationer. I tider av hög inflation kan obligationens avkastning vara lägre än inflationen, det vill säga; Du går minus totalt sett.
Ett problem som har uppstått bara de senaste dygnen (den 17 september 2008) är att strukturerade produkter som bankerna har salufört som säkra i reklamkampanjer i stil med ”alltid minst investerade beloppet tillbaks” helt plötsligt har blivit värdelösa när bankerna som har ställt ut obligationerna, som ligger i grunden för dessa produkter, har gått i konkurs.
Det är t.ex. i skrivande stund osäkert om Swedbanks kunder som har investerat i deras kapitalskyddade ”aktieindexobligationer” kommer få se sina pengar igen, eftersom obligationerna kommer från Lehman Brothers, som har gått i konkurs.